1 00:00:03,420 --> 00:00:06,510 VI ÄR ALLA BARN FRÅN BULLERBY 2 00:00:06,841 --> 00:00:12,046 Avsnitt elva ANNA OCH LISA PLAINING BORTA HEMMA 3 00:00:13,525 --> 00:00:16,200 En bäck rinner bakom vårt hus. 4 00:00:17,512 --> 00:00:19,788 På våren rinner det ut i floden. 5 00:00:24,904 --> 00:00:27,729 Vattnet är väldigt kallt. 6 00:00:27,906 --> 00:00:30,549 Men det tycker inte jag och Britta. 7 00:00:33,151 --> 00:00:35,635 Vi bestämde oss för att forsa strömmen. 8 00:00:39,314 --> 00:00:42,580 Dina fötter ska kännas vår också! 9 00:01:01,640 --> 00:01:03,999 Åh, vad härligt det kan vara på våren! 10 00:01:04,240 --> 00:01:09,539 Vi lekte ofta: som om en bäck var en stor flod, korsning som är dödlig. 11 00:01:11,125 --> 00:01:16,101 Och faktiskt, under korsningen vi utsattes för nästan orimlig risk, eftersom det fanns Tja, det är väldigt kallt! 12 00:01:16,335 --> 00:01:18,550 Den isande kylan trängde in hela vägen till toppen av mitt huvud! 13 00:01:23,662 --> 00:01:27,470 Men vi behövde komma till undsättning motsatta banken 14 00:01:27,505 --> 00:01:31,286 eftersom omgivningarna vimlade av läger vilda indianer, och vi var tvungna att vara vaksamma. 15 00:01:31,809 --> 00:01:34,663 Vi sa hej till riktiga indianer nära vedboden. 16 00:01:35,005 --> 00:01:36,861 Det var Ulle, Lasse och Busse. 17 00:01:39,541 --> 00:01:43,414 Gör ingen tjänst! Var och en av oss måste täckas med krigsfärg. 18 00:01:46,202 --> 00:01:48,471 Lasse fick smeknamnet Mooing Bull. 19 00:01:58,932 --> 00:02:01,493 Busse kallades Rocky Mountain Terror. 20 00:02:05,323 --> 00:02:08,671 När krigsfärgen applicerades på dem, vi närmade oss indianerna. 21 00:02:13,240 --> 00:02:15,510 "Vi vill också bli indianer", sa vi. 22 00:02:17,078 --> 00:02:24,593 "Gå härifrån, vi har inga fjädrar till dig." – Och indianer utan fjädrar är ett fullständigt skämt! 23 00:02:25,800 --> 00:02:29,495 Fjädrar... Strunt i, vi hittar det! 24 00:02:29,594 --> 00:02:32,034 Jag ska fånga kycklingar på fjäderfägården. 25 00:02:39,588 --> 00:02:44,556 Här, gömmer sig för att inte uppmärksammas, smyger en kråka. Nåväl, håll ut, dina dumma kycklingar! 26 00:02:48,746 --> 00:02:51,540 Och du kan tro mig, de var på beredskap och de lät mig inte komma nära dem. 27 00:02:56,655 --> 00:03:00,539 Tuppen sprang ifrån oss som om vi ville döda honom. 28 00:03:02,232 --> 00:03:04,656 "Vad gör du?" – frågade pappa. 29 00:03:06,036 --> 00:03:08,220 – Låt oss jaga tuppen! 30 00:03:09,262 --> 00:03:10,872 Och vi övergav denna idé. 31 00:03:18,320 --> 00:03:21,259 Potatisen växer, växer... 32 00:03:21,520 --> 00:03:23,859 Hon växte upp - wow! Dra ut den och ner i soppan! 33 00:03:28,318 --> 00:03:32,546 Det visar sig att lekande indianer är det en extremt dum sak att göra. 34 00:03:36,744 --> 00:03:40,522 Oj, vad långsamt och tråkigt timmarna drar iväg... 35 00:03:44,400 --> 00:03:49,359 Vi satte potatis. Hon växer för sig själv, växer... 36 00:03:49,400 --> 00:03:51,259 Hon växte upp - wow! Dra ut den och ner i soppan! 37 00:03:53,926 --> 00:03:56,338 Där kommer Cherstin, Ulles yngre syster. 38 00:03:59,250 --> 00:04:03,694 Slag! Hon bara ploppade ner och hamnade i soppan. du kan inte lägga ifrån dig, hon är ingen potatis. 39 00:04:04,648 --> 00:04:09,528 Vi lekte med Cherstin väldigt ofta, även om den fortfarande är väldigt liten. 40 00:04:10,906 --> 00:04:14,478 Då hade vi redan lammet Pontus, som vi också lekte med. 41 00:04:16,894 --> 00:04:20,282 Åh! Vilken tråkig dag idag! 42 00:04:22,306 --> 00:04:26,578 Men Cherstin kan inte bli uttråkad ens för fem sekunder. 43 00:04:30,468 --> 00:04:34,096 "Hon har helt enkelt inte intelligensen ännu," konstaterade Britta. 44 00:04:34,144 --> 00:04:37,470 "Till skillnad från oss," tillade Anna. 45 00:04:37,534 --> 00:04:40,520 För att kunna vara uttråkad måste du ha intelligens. 46 00:04:48,750 --> 00:04:54,398 Cherstin, Pontus och Shustrik - hunden Ulle - är alltid på topp humör. 47 00:04:54,750 --> 00:04:56,598 Och bristen på intelligens stör dem inte. 48 00:04:58,920 --> 00:05:02,530 Det verkar dock inte för mig att kattungen känns lika bra. 49 00:05:03,795 --> 00:05:06,245 "Sov, hejdå!" - sa hon. 50 00:05:15,000 --> 00:05:18,520 "Sov, hejdå!" – det här var förstås inte katten som sa det. 51 00:05:21,734 --> 00:05:29,334 Men Cherstin tog tillbaka det igen. "Sov, hejdå! - sa hon. "Sov bredvid dockan." 52 00:05:36,825 --> 00:05:38,650 Men kattungen ville inte sova. 53 00:05:41,664 --> 00:05:47,939 "Åh, du dumma!" sa Cherstin. Hon tog hårt tag i katten 54 00:05:48,085 --> 00:05:50,010 och började sedan kyssa henne. 55 00:05:55,300 --> 00:05:56,800 Tja, inte konstigt va? 56 00:05:56,900 --> 00:05:58,909 Titta, små barn är tillåtna gör nästan exakt samma sak 57 00:05:59,000 --> 00:06:00,759 vad vi vill, men de tillåter oss inte! 58 00:06:08,925 --> 00:06:11,550 Åh, vilken lång och tråkig dag! 59 00:06:31,959 --> 00:06:35,539 Vi visste inte längre vad vi skulle hitta på, något att göra. 60 00:06:47,376 --> 00:06:54,211 "Jag kan inte vänta på att kunna jobba dessutom tid, men jag kommer att bli en ganska gammal kvinna, - – sa Britta, "en tjugoårig tant!" 61 00:06:55,644 --> 00:07:02,619 Sen åkte vi till morfar. Alltid hemma hos morfar så mysigt! Han är väldigt glad när vi kommer. 62 00:07:03,180 --> 00:07:05,419 Han bor trots allt ensam, och det är sällan någon som besöker honom. 63 00:07:24,400 --> 00:07:26,579 Morfar låg och sov i en gungstol när vi gick in. 64 00:07:38,554 --> 00:07:41,106 Kaffekannan stod på spisen, den var helt tom. 65 00:07:42,132 --> 00:07:47,592 "Du måste göra kaffe för att muntra upp dig själv" Det är vad morfar alltid säger. 66 00:07:49,476 --> 00:07:51,476 Och verkligen, 67 00:07:51,690 --> 00:07:55,566 Så fort Anna hällde upp en kopp vaknade farfar. 68 00:07:58,856 --> 00:08:02,122 "Ja, det skulle vara trevligt att ta lite kaffe", sa farfar. 69 00:08:04,187 --> 00:08:08,600 När farfar fortfarande var liten, Hans mamma och pappa dog. 70 00:08:09,357 --> 00:08:12,371 Han gick till jobbet för otäcka och onda människor. 71 00:08:13,058 --> 00:08:16,413 Han tjänade mycket pengar, varför han var tvungen att arbeta konstant. 72 00:08:16,750 --> 00:08:18,782 Till slut sprang han ifrån dem. 73 00:08:20,773 --> 00:08:25,544 "Farfar," sa Anna, "det är så tråkigt idag..." 74 00:08:27,157 --> 00:08:29,599 "Vill du inte berätta något för oss kul?" – frågade jag. 75 00:08:29,940 --> 00:08:32,839 Och Anna tillade: "Berätta hur du rymde." 76 00:08:33,780 --> 00:08:39,439 – Åh, du är listig! Du har hört detta många gånger förut. 77 00:08:41,510 --> 00:08:44,294 Och så gick det upp för Anna och mig samtidigt samma idé. 78 00:08:46,207 --> 00:08:48,155 Åh, vad glada vi blev! 79 00:08:51,916 --> 00:08:53,516 Och vi lämnade morfar. 80 00:08:53,970 --> 00:08:55,886 Dagen verkade rolig igen. 81 00:09:04,000 --> 00:09:07,439 ♪ Låt oss fly ikväll! ♪ Låt oss fly ikväll! 82 00:09:07,480 --> 00:09:10,959 ♪ Låt oss fly ikväll! ♪ Ha ha ha! 83 00:09:11,000 --> 00:09:14,439 ♪ Låt oss fly ikväll! ♪ Låt oss fly ikväll! 84 00:09:14,480 --> 00:09:17,959 ♪ Låt oss fly ikväll! ♪ Ha ha ha! 85 00:09:18,000 --> 00:09:20,579 Men Britta ville inte fly med oss. 86 00:09:21,095 --> 00:09:23,183 Hennes förtvivlade humör förbättrades inte. 87 00:09:23,527 --> 00:09:25,510 Hon sa att vi var "dumma idioter". 88 00:09:27,000 --> 00:09:29,959 ♪ som var med oss minst en gång, ♪ Jag glömde alla vägarna till frihet! 89 00:09:30,000 --> 00:09:32,959 ♪ som var med oss minst en gång, ♪ Jag glömde alla vägarna till frihet! 90 00:09:33,000 --> 00:09:35,959 ♪ som var med oss minst en gång, ♪ Jag glömde alla vägarna till frihet! 91 00:09:49,369 --> 00:09:52,656 "Var har du så bråttom, rusar, som löddrade hästar? – frågade farfar. 92 00:09:52,691 --> 00:09:57,515 "Vi är omgivna av indianer," svarade vi, " "Nu skaper de Britta!" 93 00:10:06,243 --> 00:10:09,514 "Farfar, vi vill fly ikväll" - sa Anna. 94 00:10:10,701 --> 00:10:13,781 "Så är det... Varför?" – frågade farfar. 95 00:10:14,189 --> 00:10:17,878 – För det är jättebra! Vi planerar bara springa iväg lite. 96 00:10:18,614 --> 00:10:26,060 "A-ah-ah..." svarade farfar. – Ja, då är det ingen mening med det. ingen stor sak. Jag tillåter dig att springa iväg lite." 97 00:10:26,475 --> 00:10:31,559 Det lovade farfar till ingen i världen kommer inte att berätta om oss. Vi gick snabbt. 98 00:11:01,771 --> 00:11:05,735 Och så skalade de oss också. Tja, bara lite. 99 00:11:07,564 --> 00:11:09,586 På kvällen spelade vi lapta. 100 00:11:12,493 --> 00:11:14,130 Och Murzik såg matchen. 101 00:11:26,550 --> 00:11:30,518 - Jag färgade dig! – Inget sådant, det var offside! 102 00:11:31,113 --> 00:11:32,988 - Spring, spring! 103 00:11:34,578 --> 00:11:36,528 Anna och jag hade inte tid att delta i matchen, 104 00:11:36,621 --> 00:11:39,512 eftersom det fortfarande behövde lösas dina mycket viktiga frågor. 105 00:11:41,345 --> 00:11:44,951 Först och främst måste du definitivt komma på hur man håller sig vaken för att inte missa flykten, 106 00:11:45,032 --> 00:11:46,640 annars kommer allt att falla isär. 107 00:11:51,693 --> 00:11:58,370 Anna kom på ett bra sätt. Hon klippte enbärsgren. Hon kommer att lägga henne i sängen. 108 00:11:58,574 --> 00:12:00,907 "Vi kommer förmodligen inte att sova på det här sättet," sa hon. 109 00:12:01,194 --> 00:12:03,003 Åh vad det gör ont! 110 00:12:15,387 --> 00:12:18,614 Innan du flyr måste du förbereda dig, att ta med dig fler smörgåsar. 111 00:12:18,943 --> 00:12:20,530 Utan dem kommer du att dö av hunger. 112 00:12:21,667 --> 00:12:25,509 Jag rekommenderar smörgåsar till alla som planerar en flykt med ost och leverpastej. 113 00:12:27,631 --> 00:12:31,584 Anna ger signalen från sitt fönster, att hon redan är redo. 114 00:12:32,774 --> 00:12:35,702 Och jag visade henne att jag gjorde smörgåsar. 115 00:12:40,670 --> 00:12:42,190 Hur coolt, eller hur? 116 00:12:43,969 --> 00:12:45,442 Britta sov redan. 117 00:12:45,569 --> 00:12:48,542 Hon gjorde klart att hon inte skulle fly. 118 00:12:51,438 --> 00:12:54,464 Anna fyllde hela bädden med enbärsgrenar. 119 00:12:56,568 --> 00:12:59,418 Du behöver också pengar om du planerar att springa. 120 00:13:00,011 --> 00:13:03,576 Jag har redan en krona, men det är för lite. 121 00:13:06,975 --> 00:13:11,215 Min "gris" är en spargris. Hur girig hon är på pengar! 122 00:13:13,760 --> 00:13:17,560 Jag är säker på att hon tänker just nu, "pengar kan inte dras ut förrän jul." 123 00:13:34,915 --> 00:13:38,905 Så, okej... Tre kronor borde räcka. 124 00:13:50,650 --> 00:13:55,583 Det verkar för mig att när du flyr, du får besök av väldigt konstiga känslor. 125 00:13:57,168 --> 00:14:00,654 Jag har bott nästan ingenstans förutom vårt Bullerby. 126 00:14:14,750 --> 00:14:19,768 Men vi kommer inte att fly på länge... Så det för gott - nej. 127 00:14:22,584 --> 00:14:26,586 Jag band repet till min stortå. Det här blir min väckarklocka. 128 00:14:30,912 --> 00:14:33,514 Mamma kom in i rummet för att säga god natt. 129 00:14:48,966 --> 00:14:55,794 Jag kramade min mamma väldigt hårt och tänkte: att jag inte kommer att se henne på länge. 130 00:14:56,629 --> 00:14:59,559 "I morgon ska jag baka en sockerkaka", sa min mamma. 131 00:15:03,392 --> 00:15:11,552 Stackars, stackars mamma! Imorgon är hon inte där längre le mot mig som nu för vid det här laget kommer jag att fly. 132 00:15:15,048 --> 00:15:18,742 Anna måste dra i repet exakt klockan 11. 133 00:15:18,902 --> 00:15:22,538 Så vi kom överens, och repet kommer att väcka mig. 134 00:15:24,562 --> 00:15:28,538 Jag trodde att det skulle vara smart sova lite innan du flyr. 135 00:15:36,864 --> 00:15:39,590 Här kastar jag ut repet genom fönstret. 136 00:15:42,244 --> 00:15:43,944 Anna tar hand om resten. 137 00:15:57,662 --> 00:15:59,462 Anna håller med största sannolikhet på att somna nu. 138 00:15:59,840 --> 00:16:04,570 Jag lade genast huvudet på kudden. Men tiden kom aldrig. 139 00:16:05,686 --> 00:16:10,452 Så fort jag slutade röra mig, Jag kände snart en stark önskan att sova. 140 00:16:12,888 --> 00:16:19,546 Jag tänkte på Anna. Den stackaren, för hon Jag måste ligga vaken på ett enbär. 141 00:16:25,500 --> 00:16:27,700 Sedan kom jag ihåg min mamma. 142 00:16:27,900 --> 00:16:30,000 Jag mindes och grät. 143 00:16:34,734 --> 00:16:38,558 Den kvällen tänkte Anna också på sin mamma, bara om ditt eget. 144 00:16:39,802 --> 00:16:45,774 Det gick upp för henne att hennes mamma skulle sakna henne på ett annat sätt ungefär som min, för hon kommer fortfarande att ha Britta. 145 00:16:49,680 --> 00:16:52,202 Jag började äta smörgåsar för att driva mig själv för framtida bruk. 146 00:16:54,674 --> 00:16:59,566 Anna åt också en macka, bara han Hon tyckte det inte var lika gott som vanligt. 147 00:17:03,356 --> 00:17:06,570 Självklart agerade jag klokt när det var tajt fräschade upp sig precis innan hon rymde. 148 00:17:16,992 --> 00:17:22,326 Sen började jag äntligen somna. Så jag sov hela natten. 149 00:17:25,512 --> 00:17:31,590 "Vad är det som händer där? - sa Lasse. - Det är ett rep! Hon kommer från Lisas fönster. 150 00:17:31,888 --> 00:17:33,504 Vi måste ta reda på det." 151 00:17:35,274 --> 00:17:37,536 - Oheyu-ho! Oheyu-ho! 152 00:17:44,574 --> 00:17:47,336 - Oheyu-ho! 153 00:18:08,172 --> 00:18:10,270 – Ja, Anna, jag kommer! 154 00:18:12,942 --> 00:18:15,392 Låt henne gå! 155 00:18:15,444 --> 00:18:17,444 - Varför är det här? 156 00:18:17,820 --> 00:18:20,598 – Det här repet är knutet till min stortå. 157 00:18:24,426 --> 00:18:26,708 Du kommer att klämma mitt finger så! 158 00:18:30,384 --> 00:18:32,830 Jag rusade för att ta bort repet. 159 00:18:43,254 --> 00:18:45,264 - Nåväl, fick du det? 160 00:18:52,652 --> 00:18:55,600 Lasse, Busse och Ulle sprang genast iväg. 161 00:19:08,148 --> 00:19:14,540 Jag rusade till Northern Estate. Tänk om de går på flykt utan mig? 162 00:19:22,332 --> 00:19:26,556 "Var är Anna?" – frågade jag. "Sover", svarade Britta. 163 00:19:31,782 --> 00:19:34,110 Det måste vara så! 164 00:19:35,482 --> 00:19:37,510 Sova som en gris! 165 00:19:39,178 --> 00:19:43,570 Jag tänkte, "Nu, nu ska jag visa dig, Hur man sover utan bakben! 166 00:20:00,960 --> 00:20:02,530 "God morgon!" - sa jag. 167 00:20:04,553 --> 00:20:06,417 Anna stirrade på mig utan att hitta ord. 168 00:20:07,560 --> 00:20:11,557 - Vad är klockan? "Åtta timmar", säger jag. 169 00:20:15,180 --> 00:20:17,570 "Här är vi, dummies!" - sa Anna. 170 00:20:26,772 --> 00:20:31,704 "Vet du vad? - sa Anna. - Jag förstår inte: hur kunde jag sova? 171 00:20:33,100 --> 00:20:35,799 Jag försökte ligga på enbärsgrenarna. 172 00:20:36,240 --> 00:20:39,299 Kan du föreställa dig, på grund av dem av någon anledning jag Jag ville verkligen sova." 173 00:20:48,072 --> 00:20:51,584 Morfar sa att vi måste gå till trädgården sola, speciellt eftersom vädret är lagom nu. 174 00:20:57,446 --> 00:21:01,560 Och vi svarade att vi skulle läsa tidningar för honom. 175 00:21:02,067 --> 00:21:06,501 Åh, vad förvånad farfar var! "Det är som att du skulle ha rymt!" – utbrast han. 176 00:21:06,888 --> 00:21:11,106 Vi svarade: "Nej, vi sprang inte iväg, nästa gång. 177 00:21:11,724 --> 00:21:16,513 Och när lusten att fly dyker upp, vi ska rida på tjurar." 178 00:21:17,545 --> 00:21:23,525 Det är bra att vi, till skillnad från pojkarna, Låt oss inte busa som ett litet barn! 179 00:21:32,368 --> 00:21:36,513 Om alla oss som bor i Bullerby, skrev Astrid Lindgren. 180 00:21:36,527 --> 00:21:40,023 När hon fortfarande var liten, hon bodde själv i Bullerby. 181 00:21:40,046 --> 00:21:45,322 Det faktum att vi blev bra på film - – tack till filmfotograf Stig Hallgren. 182 00:21:49,760 --> 00:21:53,144 Musik komponerad av Charles Redland. 183 00:21:53,194 --> 00:21:57,723 Du hörde alla ljud från filmen tack vare Bengt Sköldströms konst. 184 00:22:01,978 --> 00:22:06,952 Producenten heter Olle Nordemar. 185 00:22:06,982 --> 00:22:11,539 "Artfilm" är vi alla tillsammans, filmbolaget som gjorde den här bilden. 186 00:22:16,550 --> 00:22:21,108 Mannen som orkade allt i Bullerby i den här filmen heter Ulle Hellboom. 187 00:22:21,130 --> 00:22:24,564 Inte bara de arbetade på den här filmen, och många andra också. 188 00:22:24,567 --> 00:22:36,528 Och det här är vi - alla som bor i Bullerby: Lasse, Busse, Ulle, Lisa, Anna och Britta. 189 00:22:36,625 --> 00:22:40,087 Vi ses! Vi ses senare!